The Art of Lee Miller – Victoria & Albert Museum, London 15 sept – 6 jan 2008

Porträtt av Lee Miller

Lee Miller är en av det tidiga 1900-talets mest intressanta fotografer som arbetade som krigskorrespondent, fotograf och toppmodell. I år firar V&A Millers 100 år jubileum med en stor utställning med vissa verk som inte tidigare visats. Som ofta är fallet med utställningar på V&A är kvalitén mycket hög och informativ. I kronologisk ordning får man följa Millers utveckling från fotomodell åt Vogue till hennes reportage från krigets Europa. Millers foton är dramatiska och ofta är ljussättningen caravaggesque.

Millers första läromästare, älskare och så småningom kollega var surrealistfotografen Man Ray som hade Miller som sin musa. Millers ”Nude bent forward” påminner om Rays ”Le violon d’Ingres” från 1924 men i hennes foto har kvinnokroppen förvandlats till något skulpturalt. Miller skulle under större delen av sitt yrkesverksamma liv präglas av surrealisterna. I utställningen finns flera porträtt som Miller har tagit på samtida storheter så som Dalì, Picasso och Charlie Chaplin. År 1931 medverkar hon i Jean Cocteaus film ”Le Sang d’un Poète” där hennes fångande yttre och inre styrka lyser fram i de konstnärliga filmsekvenserna som visas. Det vilar en tidlöshet över hennes kyligt klassiska drag som i vissa av porträtten får henne att framstå som en grekisk staty.

I utställningen finns även prov på Millers mer abstrakta fotografier av delar av möbler fotade från ovanliga vinklar. På 30-talet sätter Miller upp sin egen studio i New York där hon börjar umgås med den enstöringen och konstnären, Joseph Cornell. Cornell kom att bli känd för sina boxar som han fyllde med olika objekt med ett ofta klaustrofobiskt resultat. Miller lyckas på ett fenomenalt sätt att fånga konstnärens personlighet i en serie av porträtt. Några av de vackraste fotografierna i utställningen kommer från fotografens vistelse i Cairo under hennes äktenskap med Aziz Eloui Bey. Fotografierna från denna period visas här för första gången och är unika i sitt utförande. Istället för att endast fota de klassiska turistmotiven koncentrerar Miller sig på detaljer och udda platser. Hon var även påverkad av Le Corbusiers modernistiska syn på arkitektur. Resultatet är fotografier av vad som ibland påminner om surrealistmålningar och ibland abstrakta byggnadskroppar. ”Portrait of Space” är ett fantasiskt foto som om den varit målad skulle kunna identifieras som en Dalì.

Miller kom under andra världskriget överge det rent konstnärliga fotograferandet och bli krigskorrespondent åt Vogue. Denna del av utställningen visar Millers förmåga att fånga ögonblicksbilder med otrolig precision. I ett foto ser man en tysk SS vakt ligga död precis under vattenytan, kompositionen är lika dramatisk som pre-raphaeliten Millais målning av Ofelia flytandes i vassen. I ett annat foto har hon fångat dottern till Leipzigs borgmästare som tagit sitt liv i en soffa. Ljuset som faller över kroppen i kombination med det brutala motivet ger associationer till Caravaggio.

Utställningen avslutas med ett abstrakt porträtt av Miller målat av den gode vännen Picasso. Detta är en mycket välgjord utställning och som vanligt sätter V&A en standard som andra museer bör följa.

Beijer Arts